Wolly Bugger som jag binder den...

 

Wolly Bugger den bortglömda streamern? Idag sprutar det fram massa olika mönster på alla sorters flugor. Den ena mer sofistikierad än den andra, en fluga som funnits länge och fiskar otroligt bra är Wolly Bugger. 

The Woolly Bugger is so effective, it should be banned from some watersheds. I suspect its effectiveness is due to its resemblance to so many edible creatures in the water—nymphs, leeches, salamanders, or even small sculpins. Its tail undulating behind a fiber, bubble-filled body is just too much for most fish to resist. It just looks like a meal!— Bill Hunter, The Professionals' Favorite Flies

Så kan man läsa om den i litteraturen , troligtvis är det Russel Blessing Pennsylvania som 1967 band den första och som är upphovsman till Wolly Bugger. Mycket av flugan påminner om Wolly Worm vilken i sin tur påminner om brittiska palmerhacklade flugorna ända sedan Izaak Waltons tid 

(född 1593).

Här under ser du en bindbeskrivning hur jag binder mina Wolly Bugger`s.

Mina grundfärger är grå, svart och brun som du ser på bilden längst upp.

Krok: TMC 5263 #6 är det som jag ofta använder.

Bindtråd: Textreme 8/0 i passande färg.

Huvud: Beadhead eller conehead, jag har vanliga beads men ibland även med tungsten.

Stjärt: Marabou i passande färg.

Kropp: Chenille i passande färg.

Ribbing: Tafsmaterial 0,18

Hackel: Whiting torrflugetuppnacke eller Whiting American tuppnacke.

Jag trär på ett beadhead och lindar några varav med tunn bly eller blyfri tråd bakom som jag sedan trycker in i beadheaden. På med lite snabblim och sedan lindar jag tråden runt och bakom blytråden.

Allt detta för att inte beadheaden ska trycka tillbak materialet på kroken när man kastar.

Sedan är det marabouns tur att lindas fast ovanpå krokskaftet. tätt och hårt.  Den bildar en stjärt som jag binder ungefär lika lång som krokskaftet.

Klipper av överflödet fram på kroken och fäster ribbingen bakåt, jag är noga med att fästa ribbingen hårt så den inte lossnar när jag sk binda med den.

Jag fäster en fluofärgad chenille längst bak och lindar den i ca 3 varv framåt.

När jag lindat och fäst den fluofärgade chenillen så fäster jag som i detta fall den gråa chenillen.

Därefter lindar jag chenillen fram till beadheaden, fäster den med några varv och sedan är det dags att fästa hacklet längst fram som på bilden.

Nu ärd et dags att linda hacklet. Jag börjar med 2-3 varv längst fram sedan går jag bakåt med glesa varav. När jag kommit längst bak så börjar jag linda ribbingen framåt och fäster hackelt. På så vis får man ett starkt hackel som sitter kvar även om öringen bitit av hackelstamen.

Ribbingen fäster jag med några varv bakom beadheaden, lägger på lite snabblim på tråden och lindar några varv och till sist avslutar jag med 2 whipfinnish knutar a´4 varv.

Jag fiskar dem snett nedströms, uppströms med snabbindragning eller fritt flytande, ja på många olika sätt. Det är alltid hur fisket varit/är och hur strömmarna ser ut som får bestämma.

LYCKA TILL!