Den klassiska våtflugan...

Den klassiska våtflugan har fascinerat mig genom hela mitt flugfiske men jag har aldrig på allvar fiskat med klassiska våtflugor förutom de senaste tre åren. 

Vad är det då som drar min uppmärksamhet till dessa kreationer?

För mig är det nostalgi, historia, roligt, svårt fiske och dom är roliga att binda.

De flesta våtflugor har en lång historia bakom sig som både är fascinerand och intresant att läsa om, våra förfäder band flugor i alla varianter, de som liknade insekter i vattnen men även de som är rena fantasiskapelserna och fisk fick dom.

Plansch från R. Hammarströms bok Handbok i Sportfiske (1925)

Det var på 1800 talet som flugfisket blev mer och mer populärt men långt före dess bands flugor. 

Många av de klassiska våtflugorna härstammar frå 1800 talet och början på 1900 talet och då främst från det Brittiska öarna men även närmare oss finns det många så kallade bygdeflugor. I Norge finns många mönster bevarde till eftervärlden. Här i Sverige finns det en hel del flugmönster och tittar man i Jämtland/Härjedalen så har vi Hedeflugorna, Flugpelles flugor, Litsflugorna om man sträcker sig en bit in på 1900 talet. Det fanns fler duktiga flugbindare runt omkring i byarna och det är intressant att försöka forska och hitta gamla mönster och dess historia. Leif Milling har på sin podd ett avsnitt med Harry Strandberg som band tusentals flugor till flugfiskare i hela landet. Av flugpelles flugor så är det Prästflugan och Makan som efterfrågas i butiken men det finns även en hel del andra intressanta flugor från Flug Pelle. Oskar Flick:s Hedeflugorna med bla Skomakaren, Svart Lisa, Rallaren och de andra flugorna vilka jag tror är ca 34st i antal fångade fisk förr och med all säkerhet nu också.

En av Litsflugorna original som jag fått av Anders Dahlen.

Själv har jag nu denna säsong fiskat mycket med de klassiska våtflugorna och främst dom som kommer från England eftersom jag band upp en hel del i vintras. Målsättningen är att försöka hitta inhemska mönster på flugor från Jämtland / Härjedalen, binda dessa till nästa säsongs fiske. Jag vet att många av bygdefiskarna fiskades med långspö i strömmarna men många av flugorna användes även med flugspö.

En del säger att det bara är att kasta linan snett nedströms men så lätt är det inte. Flugan ska helst röra sig med strömmens hastighet, man kan kasta uppströms, rakt över strömmen snett nedströms, menda upp eller menda ned. Draggar flugan så kan en öring bli frestad att ta, det händer ibland att även harren kan ta en draggande fluga men hitills upplever jag det som att harren är väldigt känslig att flugan ska gå rätt i vattnet och även större örin (7hg+) är noga med presentationen. Det finns inte så många man kan fråga idag om klassiskt våtflugefiske då de flesta fiska med torrflugor, olika nymftekniker och med streamer. Man får helt enkelt söka lite på nätet men framförallt fiska och åter fiska och testa själv olika flugor i olika vatten.

En harr på 46cm fiskad med en Coch-Y- Bondhy stl12. (Äldre stavning)

Själva flugbindningen kan vara en utmaning i sig själv. Inte alltid lätt att få vingarna att sitta rätt.

Det kan även vara svårt att få tag i vissa flugbindningsmaterial då trenderna går åt andra håll. En del material är från utrotningshotade djur och fåglar och de materialen ska man inte använda om det inte finns ett Cites intyg. Mer om flugbindningen kommer i kommande inlägg.

De brittiska flugorna jag fiskar med denna säsong är bla:

March Brown, March Brown Silver, Black Zulu, Blue Zulu ( favorit till öring) Coch-Y-Bondhy,

Butcher, Bloody Butcher, Wickhams Fancy, Coachman, Iron Blue Dun med flera...

Här nedan några av klssikerna som fungerat bra i våra vatten. 

Ut å fiska!

March Brown Silver

Alexandra

Butcher

Coch-Y- Bondy

Black Zulu ( utan kroppshackel)