Den perfekta imitationen...

Vad är den perfekta imitationen? Kort svar: PRESENTATIONEN.

Den vakade ca 10m nedströms intill en stor sten. Olika baetis, gula forssländor, brunaktiga dagsländor kom flytandes i vattnet. Tittade noga runt platsen där den vakade och bedömde att det mest var baetis i stl 14-16 som flöt förbi. Vaken var ganska sporadiska, jag väntade tills jag såg ett vak, knöt på en dagslände imitation som i min ögon var perfekt. 

Bunden på storlek 16, uppbundet hackel som Lennart Bergqvist binder, polyvinge i rätt längd och färg, kroppen av dubbing som i vått tillstånd var nästan 100% samma färg som de baetis jag studerat.

Fick till ett perfekt nedströmskast, flugan flöt ned utan att dragga framför och över fiskens ståndplats.....ingenting hände....upprepade det ett par gånger, men ingenting hände mer än att fisken slutade vaka. Hm.....

Satte mig ned och funderade vad är det fisken tar....satt en relativt lång stund, kaffet smakade bra och händerna fick lite värme av den varma kaffekoppen, mina Gordons fick smaka sin älskade Bragokex.

Så plötsligt började vaken igen.

Nu ska jag inte försöka med samma fluga, jag valde en liten mjukhacklad fluga, en Iron Blue Dun flymf, kastet blev exakt lika, skillnaden var att flymfen låg ca 2-4cm under vattenytan. Fisken tog på första kastet. En harr ca 49-52cm som fick simma åter i ån.

Satte mig ned tömde upp ännu en kopp kaffe och funderade.

Vad är den perfekta imitationen? 

En fluga som är så realistisk att man knappt se skillnad eller en fluga med rörlighet i materialet och presentationen som skapar en illusion av den levande insekten?

Enligt mig och du behöver inte hålla med så är en realistiskt bunden fluga ganska stel och orörlig, liknar mer en pinne i vattnet och passar bäst på Instagram eller Facebook. En fluga som har material som rör sig, skapar en illusion av en levande insekt tycker jag fångar mer fisk. Jag tänker på mjukhackalde flugor så som North Country Flies, flymfer och även på mer moderna skapelser. I min värld så behöver inte flugan vara en exakt imitation. Storlek något så när färg och material som rör sig i vattnet är viktigare men presentationen är alltid viktigast.

Om man studerar insekter på vattnet eller i vattnet så ser de inte alltid ut som den perfekta bilden på samma insekt.

Här nedan fyra bilder på sländor som ligger konstigt och längst ned som vi förväntar oss hur det ska vara.

Harren som tog min mjukhacklade fluga åt troligtvis kläckande dagsländor strax under ytan och vakringarna bildades av att delar av fisken var uppe när den tog sländan. 

Ofta, är min erfarenhet att fisken tar en slända strax under ytan som håller på att kläckas samt ratar de färdigkläckta sländorna. Kanske är det mer energisnålt att äta så och en nykläckt slända kan flyga iväg innan fisken hinner ta mumsbiten. 

De mjukhacklade flugorna fungerar ypperligt vid sådana tillfällen men även infettade och fiskade på ytan för att imitera en "stillborns" mm.

Men du får bara små fiskar på dina små mjukhacklade flugor....får jag ofta höra. 

Det kanske stämmer beroende vad man räknar som små fiskar. Öringar +- 2kg och harrar upp till 57cm har  jag lyckats fånga med mina spiders och flymfer. 

Jagar man 5-8 kilos öringar då är streamerfiske mer effektivt och allt beror på hur man vill fiska. 

När det gäller flugbindningen så är det arvet av den äldre flugbindning som intresserar mig och inte så mycket de nyare flashiga instagramflugorna. Att ta del av hur de band flugor förr, varför vissa material fungerade bättre än andra, hitta materialet binda flugor efter gamla traditioner, fånga fisk på dem med ett gott sällskap vid ett vatten där man kan fiska i lugn och ro utan massa andra fiskare runtomkring, njuta av naturen, uppleva naturens skiftningar det är det som idag lockar mig. Sedan har jag upptäckt att många av de äldre flugorna faktiskt fungerar bättre än de nya skapelserna. 

Hare´s Lug & Plover, en populär fluga av de så kallade North Country flies.

Inman´s Ord Fly, North Country flies

Leisenring iron Blue Dun Flymph.  Leisenring 1878 - 1951( USA) fadern till flymfer.

Sylvester Nemes 1922 - 2011.  Rusty Spinner. 

Präst flugan. Flug Pelle Rörvattnet.

En bäckslände imitation som är någorlunda försök till "realistiskt" bunden med stela material men det finns andra "värre" av upphovsrätts skäl kan jag inte visa bild då jag inte binder dem själv och måste "låna" bild men sök på tex realistic Stone fly nymph....

Men tävlingsfiskarna och de som fiskar med Euronymphs fångar massor med fisk med stela flugor?

Jo visserligen, men är det "riktigt" flugfiske? Korta kast med ett evigt vadande....Kan de variera att fiska djupt, strax under ytan eller på ytan med sina flugor? Svar nej...men det verkar vara effektivt ibland.

Allt beror på vad man utgår ifrån. I mitt flugfiske försöker jag i mesta mån imitera den insekt som fisken äter på eller strax under ytan och jag vill gärna se fiskens vak. 

Men jag kan även fiska blint med olika våtflugetekniker. Det händer även att jag fiskar med Sawyers nymfer och mina egna stela nymfer som tex supernymfen och med viss framgång men det är inte ett fiske jag själv uppskattar i första hand.

Men åter till den perfekta imitationen, det är lätt att fånga fiskaren med en fluga bunden exakt som en slända men om fisken i vattnet lockas är en helt annan sak. Med en imitation som är något så när i storlek och även i färg men framförallt bunden med material som ger liv och rörelse till flugan under presentationen lockar fisken till hugg mer än en stel realistisk imitation. Det är min och mångas åsikt.

Färgen på flugan kan diskuteras, hur ser fisken färg i vattnet både upp mot ytan eller längs vattendraget?Det finns många teorier men jag saknar vetenskaplig forskning som kan till 100% säga hur det är. Att blå färg syns bäst och att röd färg försvinner först vet man....hm för det mänskliga ögat, men hur uppfattar fisken färg? Hur är skillnaden under soliga dagar jämfört med mulna mörkare dagar, hur mycket påverkar grumligt vatten? Många frågor som gör vårt fiske mer spännande.

När jag binder mina modernare mjukhacklade flugorna lägger jag gärna till lite fluofärg eller lite modernare pearlfärgad dubbing i kroppen men alltid med hackel som är livfullt och skapar illusion av liv och rörelse i vattnet. 

Här nedan 2 stycken mer moderna mjukhacklade flugor. Första en torrfluga med Whiting torrflugehackel och rapphöna framför som ger liv och rörelse. Nedersta flugan, en kläckare med CdC vinge och under vinge av pearlflash, mjukthackel för rörelse och liv.

Meningen är inte att klanka ned på fiskare som fiskar på de sätt som jag själv inte gör. Jag respekterar allas fiskemetoder.

För min egen del så är det nog historian om flugor, flugbindning och material som är intressant och spännande samt att fiska med dessa flugor historiskt bundna kopior eller mer modernare varianter.

Ett imitations fiske där liv och rörelse tillsammans med presentationen skapar "den perfekta imitationen".

Jodå streamerspöet åker fram då och då men inte så ofta nuförtiden.

Ett själsligt ro infinner sig vid kaffeelden när jag bläddrar i asken med mjukhacklade flugor.

SKITFISKE PÅ ER!